Min nya fröken, Veronica, berättar en hel del om mig. Hon säger att det är väldigt kul att jag pratar så mycket. Jag svarar verkligen när hon frågar mig olika saker. Hon säger även att jag tycker om att kramas och sitta i knät. Jag äter som en häst, häromdagen åt jag tre portioner av lunchen. Jag måste äta ordentligt så att jag orkar åka skidor i vinter ;-)
Om vi går förbi en lastbil, på väg till dagis, så måste jag klappa den. "Mamma, klappa", säger jag. Mamma skrattar som bara den. I dag tog Mamma bort en "bobba" (snorkråka) ur min näsa, och då ska jag klappa den också. Jag blir helt galen om jag inte får titta i pappret och sen klappa.... Äckligt? Nej, det tycker jag inte.
Jag kan räkna till 13 och jag kan inga färger...., Ja, det är sant. Förstår inte varför jag ska kunna det, helt ointressant faktiskt. Pappa övar med mig, men det går inte så bra. Kan fortfarande ingen färg.... Jag kan sjunga Bäbä vita lamm och nästan Sjörövarfabbe. Jag kan dansa tango, vals och foxtrot. Ähh, det förstår ni väl att jag inte kan. Men, jag gillar att dansa. Jag kör de enkla stegen med en fot framför, ni vet den man gjorde när man var på "barndisco".
Jag kan egentligen mycket mer än vad Mamma och Pappa förstår. De kommer liksom nya saker varje dag.
Kram Gustav
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar